Nitram kolteckning

Nyhet: Nitrams unika ritkol

Gabriel Winnberg Material, Nyheter Kommentera

Kol är förmodligen människans äldsta färgämne. Grottmålningar i Frankrike, Spanien, Indonesien och Australien har bedömts vara över 35 000 år gamla. Tack vare att kolet har en så djup svärta och är så lättarbetat har bruket bevarats in i modern tid. I den här artikeln berättar jag om Nitram och deras produkter, om användning och tillverkning. Här finns nyttiga saker för alla koltecknare, oavsett vilket märke du använder.

Första frågan man ställer sig är naturligtvis, vad kan vara speciellt med ett ritkol? Kol som kol, eller? Men Nitrams kol särskiljer sig tydligt från konkurrensen. Om du gillar kol bör du absolut pröva. Om du gillar det men ogillar besväret med avbrutna ritstickor och damm bör du också pröva.

Nitrams ritkol av premiumkvalitet är inte alls lika skört och smular mindre. Det har en än djupare svärta och stickorna kan slipas för mycket fina spetsar. Akademierna för realistiskt måleri runtom i världen använder i princip uteslutande Nitrams ritkol. Kolet finns tillgängligt i olika former och hårdhetsgrader:

  1. Académie Fusains – smala i hårdheterna mjuk, medel och hård.
  2. Bâtons mignonettes – extra mjuka och extra smala för särskilda pennskaft.
  3. Bâtons – extra mjuka av olika diametrar.
  4. Grand format – extra mjuka och extra tjocka.

Académie Fusains är referensmodellen som också har de hårdaste varianterna: H (hård), HB (medel) och B (mjuk). Benämningarna kommer efter blyertsgraderna. Minns dock att oavsett hårdhet så ger kol mörkare streck än grafit av samma grad. Stickorna är 5 x 5 x 152 mm och fyrkantiga.

Nitram Académie Fusain B

Nitram Académie Fusain B.

Bâton Mignonette är en ritkolspenna, alltså en stifthållare av plast med rum för de extra smala kolstiften på 4 mm. Stift kallas ävensk. minor. Bâton betyder ungefär samma sak som på svenska, batong, alltså en liten stav, och mignon betyder liten. Förvirrande nog kallar Nitram både denna ritkolspenna som det man stoppar i dem för bâton, och så även de tjockare som inte går i. Mignonetterna är fyrkantiga 4 x 4 x 152 mm och extra mjuka, alltså mjukare än Académie Fusain B. Se nedan om hårdhetsgraderna.

Nitram Bâton Mignonette ritkolspenna 4 mm

Bâton Mignonette

Bâtons är extra mjuka men runda och av grövre diameter: Epais (tjock) 12 mm, Moyen (medel) 8 mm och Petit (liten) 6 mm.

Nitram Bâton Epais

Bâton Epais

Grand eller Large Format är som Bâtons extra mjuka men extra stora, Demi (halv) 25 mm, Maxi 50 mm samt Bloc som är fyrkantigt 46 x 15 x 152 mm.

Nitram Grand Format Maxi

Grand Format Maxi

Hårdhet

Samma principer gäller för ritkol som för grafit. Nitrams Académie Fusain B ger en djupa svärta. Det är ett mjukt ritkol som lätt blandas och suddas. Nitram B passar för att ytterligare fördjupa skuggpartier, men kan även drivas ut till lättare gråtoner. Denna mångsidighet gör att den lämpar sig utmärkt som grund för landskap och porträtt, i synnerhet för hår och hudtoner. Kolet tas lätt bort med knådgummi. Tack vare att det är så förlåtande kan det bearbetas gång på gång tills rätt valör är uppnådd. Nitram B fungerar både för undertoner som för den slutgiltiga touchen på de mörkaste skuggorna.

Nitrams ritkol på olika papper

Nitrams olika hårdheter på olika papper: Stonehenge, Canson Mi-Teintes baksida, Canson Mi-Teintes framsida och Lanaquarelle.

Nitrams HB är ett medelmjukt ritkol som förslagsvis används för skiss och teckning. Nitrams HB överlägsna fästförmåga är perfekt för att homogenisera toningar och samtidigt behålla dealjrikedom i ritskiktets struktur. HB fungerar därför bra för mellantoner när ljusa och mörka former ska fogas samman.

Nitrams HB är också utmärkt för vad vi kan kalla borstning (eng. scrubbing) – alltså när man skapar textur och mjuka övergångar med en svinborstpensel. När man gör det är det bäst att inte överarbeta med penseln eftersom valören annars kan förloras. Med ett lätt handlag kan man uppnå både mjukhet och textur utan att riskera vare sig pappret eller teckningen.

Nitrams HB och en borstpensel fungerar också utmärkt ihop för att få fram en effekt av hår. Börja med Nitram B för att skapa en tonbotten. Arbeta sedan över med en HB och en borstpensel för att få fram hårliknande mönster i olika djupplan.

H är Nitrams hårdaste kol och ger ljusare toner. Den kan med fördel vässas till en fin spets. H lämpar sig särskilt väl för detaljer i ögon, näsa och tänder i porträtt, kvistar och löv på träd eller takpannor och trästruktur på byggnader.

De hårdare sorterna är något svårare att radera än de mjukare, även om Nitram överlag är lättare att radera än konkurrerande märken. Dock slipper man de permanenta mörka märken i pappret, av den sort som vanligt ritkol orsakar, och som ett sudd eller en stompf/tortillon inte rår på.

Fixering & övermålning

Ursprungligen användes djurfett som bindemedel, som tiden utvisat ett utmärkt häftämne på grottväggar. Kolteckningar av naturligt ritkol fixerar man, alltså till skillnad från kritor så tillförs bindemedlet i efterhand.

Fixativ finns av många olika typer. Lättast är att använda de cellulosabaserade fixativen på sprayburk, det finns många tillverkare. Många moderna fixativ har fördelen att ha UV-skydd. Eftersom kol är ytterst ljusbeständigt spelar det mindre roll, men det skyddar även pappret. För pastellkritor på mindre ljusbeständiga pigment kan det vara nödvändigt.

Alla fixativ har förmågan att förta klarheten, stunsen, i teckningar och förmörka dem. Testa gärna på en skiss på samma papper vid sidan innan du sprayar för första gången på ditt original.

Håll sprayburken minst 30 cm ifrån och spraya flödigt i långa svepande drag. Stanna inte på en punkt och vänd rörelsen utanför teckningen. Annars blir det förtätningar där du vänder, alltså mörkare fläckar kan uppstå. Gamla fixativburkar som stått i många år, om munstycket täppts igen eller sådana som är nästan slut kan orsaka stänk, snarare än en fin dimma. Dessa fläckar kan också bli synliga i efterhand av samma anledning.

Fixerspruta

Manuell fixerspruta.

En annan egenhet med cellulosafixativ är att det bildas en smulig, gummiartad eller fet yta. Cellulosan bildar nämligen en plastliknande film över. Det råder inget tvivel om att filmen skyddar väl men beroende på hur man tänkt använda teckningen finns flera vägar att ta.

Om teckningen ska ramas in bakom glas kan fixativet hållas till ett minimum. Om teckningen däremot är en skiss på duk för att senare fortsätta med andra färger över bör man tänka på att fixativet kan förändra färgernas fästförmåga. Ett alternativ somliga anser är att föredra är en 2 till 3-procentig schellacklösning i sprit. Schellackfixativ kan appliceras manuelt med en sk. fixerspruta.

Tänk också på att kol kan missfärga överliggande skikt och det kan ske på sikt. Kolpartiklar kan alltså vandra genom färgskikt och träda fram långt senare. Särskilt påtagligt såklart om färgerna är ljusa. Bättre är då att ta bort kolet genom att blåsa eller slå på duken, samt borsta med fjäder eller slå med en trasa. Endast svaga linjer återstår men tillräckliga för att fylla i med färg. Det går mycket fort i det läget att spåra linjerna. För ändamålet rekommenderas tempera eller samma färg du tänkt måla över med men utspädd.

Vässning

Formering av ritkol

För att formera ritkolen välj en bytta med extra stor öppning.

Vässning, eller som fackmän kallar det, formering för att få riktigt fina spetsar görs som så:

  1. Arbeta över en bytta med stor öppning och lock, förslagsvis en med någon sorts handtag. Nitrams ritkol genererar mindre damm än andra sorter, vilket är tacksamt eftersom kolpulver har en tendens att sprida sig och smutsa ned de mest oväntade ställen.
  2. Fäst ett fint sandpapper (omkring P220) på en smal träbit, eller skaffa en kritvässare som Nitrams egen Sharpening Bloc
  3. Formering av ritkol

    Slipa utan att dra förbi byttans kanter.

    Lägg vässaren över byttan och slipa försiktigt utan att dra kolen förbi byttans kanter.

  4. Vänd kritvässaren utan att slå den emot och fortsätt vässa på andra sidan. Pulvret rasar ned i burken.
  5. När du har en vass spets, knacka försiktigt stickan mot byttan och förslut.
  6. Spara slipdammet, det rena kolpulvret kan återanvändas i teckningssammanhang.

Träslag & tillverkning

Benved (Euonymus europaeus)

Benved (Euonymus europaeus), källa Wikipedia.

Fusain betyder ritkol på franska, men ursprungligen är det namn på busken benved (Euonymus europaeus, på svenska också kallat korsbär, alster eller spelbom). Benved ansågs i Frankrike vara det bästa träet för just ritkol varför växtnamnet kom att bli synonymt med ritmaterialet. Om Nitram använder benved eller inte vet man inte, träslag och exakt tillverkningsprocess är något de håller hemligt.

Ritkol kan göras av ett stort antal träslag, däribland vide, gråal, benved, björk, men även gran, lind, hassel, nöt, fikon, plommon, myrten, rosmarin eller buxbom förekommer. Tex. berättas i Linnés Flora Oeconomica (1749) om linden att ”härav taga målare sina ritkol, vilka även äro begärliga till krut”. Och om hasseln att ”målare, bildhuggare och guldsmeder få härav sina ritkol till grundritningar. Björkekolen, slutligen, är rätt goda vid bergverken, kemien, kruttillverkningen och till ritkol.” Ritkol lär man förr i Sverige ha gjort genom att placera hasselgrenar i uttjänta bösspipor, täppa till dem och lägga på en glödbädd.

Naturligt ritkol kommer av kontrollerad förkolning av kvistar varpå det saknar bindemedel. Vissa träslag, tex den vanligt förekommande rödviden, kan lätt raderas men är sprött så att stickorna lätt bryts eller pulvriseras. Vide medför även en annan olägenhet, emellanåt finns en kvist i kolstaven. Från att ha varit mjukt blir det plötsligt hårt och skrapigt. Kvisten kan lämna mörka spår som blir svåra att radera. Den kan också brytas när den fastnar i underlaget, och inte sällan finns mer än en kvist per sticka. Vide är den minst svarta av alla typer av ritkol och återfinns vanligen i tunna, medel eller tjocka stickor.

Ritkol av vin (den finns en mängd arter) förekommer i extra mjukt, mjukt, medel eller hård. Även dessa har en tendens att brytas och smula så de är mindre lämpliga för detaljarbeten. De får slipas regelbundet för att hålla spetsen. Då går de åt fort plus att det genereras mycket damm.

Utöver naturligt finns även komprimerat ritkol gjort på kolpulver och något bindemedel, vanligen gummi arabicum, ett harts från tex körsbär. Ju mer bindemedel desto hårdare krita. Detta är de vanliga kolpennorna som ser ut som blyertspennor. Pga. bindemedlet är de svårare att radera men ger i gengäld djupare svärta än vide och vin. Slutligen säljs kolpulver på burk som kan appliceras med fingrar eller penslar.

Nitrams ritkol kan självantända om den inte får svalna

Nitrams Académie Fusain kan självantända om den inte får svalna ordentligt.

När man försöker sudda bort, eller ”lyfta” kolet från underlaget, lämnar flera naturliga koler även bruna fläckar efter sig istället för grå. Ofta ser man det efter att ha ändrat en kolskiss på duk. Den svala svärtan framstår då i kontrast till den varmare bruna. Lämpligt är att först försöka blåsa alternativt använda en fågelfjäder.

Nitrams kol är ett naturligt kol men tillverkningsprocessen och träslaget tillåter att cellstrukturen bevaras, varpå ritkolet får en betydligt högre hållbarhet. Nitrams B, HB och H är hårdare än de hårdare varianterna gjorda på vin. Tappar man en Nitramsticka i golvet finns goda chanser att den håller.

Urval av råvara, förkolning och avkylning sköts med minutiös noggrannhet. Till en början underkänns många träämnen redan innan förbränningen. Även efter förkastas åtskilliga. Förkolningen tar två och ett halvt dygn, varpå träet måste svalna långsamt under tjugofyra timmar. Om de förpackas mindre än tolv timmar efter förbränning finns stor risk för självantändning (i synnerhet Nitram H). Under denna period får kolet inte heller komma i kontakt med solljus.

Nitrams historia

Martin Gros, Nitrams grundare

Nitrams grundare Martin Gros i Frankrike på 60-talet.

Nitram grundades 1965 av i Frankrike. Grundaren Martin Gros föddes 1914 i Spanien men flydde efter spanska inbördeskriget till Frankrike lagom till att Andra världskriget bröt ut.

Tiderna var hårda, Martin fick jobb som kolare på en bondgård i l’Yonne, sydöst om Paris. Där arbetade han till 1962 då han fick anställning på hos en tillverkare av ritkol. Tre år senare fattade Martin mod och startade egen produktion. Det nya företaget fick heta Nitram – Martin baklänges.

Till en början gick försäljningen trögt men mot slutet av 60-talet lade en viktig kund en så stor order att Nitram fick tänka om tillverkningen, utveckla utrustningen och expandera. 1981 pensionerade sig Martin och sonen Daniel Gros tog över. Anläggningen växte och tekniken förfinades.

Kolteckning 2010 av Jerzy Niedojadlo, kanadensisk konstnär

Kolteckning av Jerzy Niedojadlo, 2010.

Historien hoppar nu över Atlanten till Kanada och flera decennier in i framtiden. Den kanadensiske konstnären Jerzy Niedojadlo fick höra av en lärare att Nitrams ritkol var det bästa som fanns på marknaden, men det gick inte längre att få tag i. Efter nitiska efterforskningar få Jerzy äntligen tag på Daniel Gros. Han hade lagt ned tillverkningen för att satsa på annat.

Nitrams nya anläggning

Nitrams nya fabrik i Kanada.

Förhandlingar vidtog och tillslut kom de överens. 2010 tog Jerzy över hela Nitrams utrustning och blev initierad i ritkolstillverkningens hemligheter. Jerzy bygger en ny anläggning i sin hemort i Kanada. Han utvecklar sortiment och metoder och de senaste åren har Nitrams kvalitetskol fått ett nytt uppsving genom alla de konstakademier för realistiskt måleri som spirat upp runtom i världen.

Brand i Nitrams nya fabrik

Fabriken brinner ned till grunden sommaren 2016.

Men ingen framgång utan motgång. I juni 2016 totalförstördes den nya fabriken i en brand. Naturligtvis var allt försäkrat men tillförlitliga leveranser kommer nog inte igång förrän framåt sommaren 2017. Lyckligtvis fanns ett begränsat lager bevarat separat men det måste också fördelas mellan återförsäljare runtom i världen.

Återuppbyggnaden är dock redan på god väg. Jerzy har fått upp en ny byggnad och den nya ugnen har testkörts. Snart drar produktionen igång igen.

Vi på Färg har, tack vare en bra relation med Jerzy, fått in hela sortimentet.

Till eder tjänst,
Gabriel Winnberg
Färgkarl

Lämna ett svar